Utvärdering seminariet 23/10

Här finns utvärderingen:
http://www.skane.se/templates/Form.aspx?id=198622

Fyll i den är ni gulliga. Passa på att ha önskemål på vad ni vill att sista genomgången från Malmö stadsbibliotek ska handla om.

Stina

Share on Facebook

Här kan ni hitta information som kan hjälpa er att marknadsföra bloggar och hemsidor på Facebook.

London-presentationer

Nu finns alla presentationer från Internet Librarian-konfrerensen samlade på ILI 2007's hemsida.
/Stina

Uppgifter till nästa gång.

Här är era uppgifter till nästa gång:

1. Lägg ut skissen på Google dokument eller Zoho. Dela med de ni tycker ska ta del av skissen (kollegor, seminarieseriekompisarna, oss, chefen...)
2. Gör någon (stor eller liten) "2.0-insats" på ert bibliotek. Det kan till exempel vara en utbildning för kollegor eller användare, ett samtal med chefen och/eller kollegerna kring 2.0, testa ett 2.0-verktyg själv eller tillsammans med kollegor, fixa något interaktivt inslag på hemsidan...
3. Reflektera kring genomförandet av någon av uppgifterna ovan, på bloggen. Kommentera gärna de andras inlägg!

Office på nätet Presentation Regionbibliotek Skåne

View Upload your own

Webben 2.0 är ingen hajp

Tack för igår!
Backspegel på gårdagen, Davids presentation, uppgifterna till nästa gång och utvärdering dyker upp här på bloggen snart! Tills dess kan ni roa er med att läsa den här artikeln från Computer Sweden: http://www.idg.se/2.1085/1.126802

Lunch

Hej allihop, då ses vi imorgon igen. Vi har i nuläget fått in 4 skisser på på hur man vill arbeta vidare med 2.o implementeringen. Ni som har några i skrivbordslådan får gärna skicka oavsett skick. Jag har bokat in oss på gemensam lunch 13.15 på Konsthallen och SMAK (alla bekostar sin egen lunch).

Jag och Stina ser fram emot morgondagens möte.

Väl mött,

Ann

Källkritikens död?

I tisdags, den 16 oktober höll Fråga biblioteket en intressant utbildningsdag för tjänstens operatörer. Jag smet in på ett pass det som handlade om Källkritikens död? - Om Wikipedia och andra webb 2.0 - fenomen i det elektroniska refernsabetet av och med Gunilla Fors. Jag sitter i denna stund och försöker hitta Gunilla Fors artikel som hon refererade från Aftonbladet. Den som handlade om att Aftonbladet hävdade att Wikipedia tar över folkbibliotekens roll?

Gunilla ställde upp de klassiska källkritiska frågeställningarna:
Vem /Upphovsman
Vad/ Innehåll
Hur/ Objektivitet
Varifrån/ Källa
När/ Uppdatering

Begreppet 2.0 (som ett paraplybegrepp/Gunilla Fors urval)
Öppenhet, delaktighet och samarbete
Enkla verktyg
Snabbt, enkelt och gratis
Amatör och proffs
Konsument=producent
Microinnehåll (innehåll som delas i mindre beståndsdelar som kan nykopplas på olika sätt)

Tidigare kunde man vara säker på att .se adress var säker eftersom det var så svårt att få en sådan adress idag kostar det några hundralappar och sedan har man en .se adress vilket gör att det inte längre utgör en trygghets markör som tidigare.

Gunilla tog upp bloggar, podcast (ljudbloggar), videodagböcker och funderade över hur få det är som gör en egen research man hänvisar till andra bloggar utan att först hitta ursprungskällan.

Sedan jämförde hon Wikipedia och Ne och kom fram till följande:
Ne- anställda redaktörer, ämnesexperter, kanske proffessorer, granskar artiklar, traditionellet urval
Wickipedia - ideelt arbete. amatörer/experter, studenterna, självsanerar, otraditionellet urval.

Några nedslag. Det visar sig också att det är många unga män som skriver i Wikipedia vilket göra att ämnesområde som attraherar den gruppen är väl representerad så som matematik, teknik, spel, tecknade serier, populär kultur, tv-serier mm medan statarförfattare, Jane Austen mfl i den sv. Wikipedian inte är så utförligt representerad. Det finns ett och annat att kommentera om den historiska en delen tex artiklen om Karl XII är försvenskat från nordisk familjebok från 1910-talet. Man bör i första hand använda den eng. Wikipedia ett större språk med fler som kan komma med ändringar. Gå gärna in och titta på historiken på ett ämnesområde desto fler gånger den är ändrad ju säkrare är uppgiften om det inte handlar om tvistefrågor så klart.

Det jag tyckte var intressant var Wikipedias organsiation. Det finns de som skriver in artiklar och de som skriver väldigt mycket kan bli administratörer (med rätt att stänga av skribenter), sedan finns det byråkrater ovanför dem som kan stänga av adminitratörer och ovanför dem finns stewards som är totalt 30 i världen och de utses av den 7 personer stora styrelsen som styr Wikipedia. Vem de här är vet man inte?!?



En liten snabb rapport från en intressant timme/Ann

Uppgift till seminarie 2: 23/10-2007

Nu är det snart tid att träffas igen 10-13 i Röda rummet, Malmö stadsbibliotek. David från Malmö stadsbibliotek kommer att prata om webbaserade alternativ till Office. Stina kommer att rapportera från Internet Librarian International konferensen.

På seminariet kommer vi också att återkomma till era tankar kring genomförandet av 2.0 arbetet. Uppgiften är alltså att göra en skiss/handlingsplan på hur ni tänker lägga upp utbildningen eller förändringsprocessen i 2.0 på ert bibliotek. Visa skissen för er chef och få klartecken för genomförandet. Förbered er på att presentera er skiss under 5 minuter. Ni som är från samma bibliotek gör naturligtvis det tillsammans. Skicka er skiss till både ann.lundborg@skane.se och kristina.elding@skane.se senast den 19 oktober.

Välkomna!

Ann och Stina

Office på nytt sätt – Skapa, och samarbeta kring, dokument via webben

På Malmö stadsbibliotek tillhandahåller sedan länge ca 70 publika datorer för ordbehandling. Inte sällan sägs det att vi enbart har de två vid Nyhetsmedia. Det är sant att dessa två datorer är de enda med Microsoft Office installerat med detta är inte en nödvändighet för ordbehandling.

Att skapa och samarbete kring dokument kan idag dock, som många av er kanske vet, lika gärna ske via webben. Det finns en rad tjänster som kan ersätta eller komplettera traditionella program så som Office-paketets Word, Excel och PowerPoint. Tjänsterna är alla är webbaserade och kräver ingen installation utan öppnas och används direkt i webbläsaren.

Vid nästa träff den 23/10 har jag blivit tillfrågad att tala om exempel på hur webbaserade tjänster kan användas. Utöver en allmän reflektion kring webbaserade program kommer en mer ingående presentation ske av några valda exempel. De tjänster som kommer att behandlas är främst “officealternativen” Google Docs & Spreadsheets samt Zoho. Slideshare, en tjänst för att dela med sig av presentationer, kommer även att beröras.

Hoppas ni blir lockade. Ses/David

Back from London

och full med intryck, tankar och idéer (och skor :-)). Jag och Linda (Informations- och Lånecentralen, Malmö) kommer efterhand att fylla på mobilbloggen med lite mer substans kring innehållet i konferensen. Anna-Stina (Regionbibliotek Stockholm) har också bloggat om konferensen.
/Stina

Lättbegriplig artikel

Hej alla!
Har hittat en bra artikel som jag vill sprida som på ett enkelt sätt beskriver internet och dess möjligheter.
Ewa
http://www.vi-tidningen.se/templates/ArticlePage.aspx?id=9023

Stina i London

Hej!

Kristina är i London på Internet Librarian konferens läs mer om innehållet. Vi följer med till London genom mobilbloggen http://mobilblogg.nu/Stinae .

/Ann

Sociale teknologier i fremtidens Bibliotek 2.0

Kurs, den 27 september 2007 på Danmarks biblioteksskole. Föreläsarnas presentationer finns samlade här: http://www.db.dk/kon/temadage/oplaegogpraesentationer/.

Martin Sönderklev Christensen som arbetar som "Digital rådgiver" inledde dagen med en allmän introduktion och bakgrund till begreppet social teknologier. Han menar att sociala teknologier egentligen alltid funnits (att alla teknologier i någon mening är sociala). Biblioteken är sociala företeelser, men tyvärr är inställningen alltför ofta "det sociala är farligt för systemet". Men med de nya sociala teknologierna försvinner begränsningar som finns i den verkliga världen: allt kan användas, delas, kopieras och distribueras. Sociala system blir bättre ju fler som använder det. Vi måste överge "antingen-eller-tänkandet" och istället tänka "både-och". Martin Sönderklev Christensen talade också om en utveckling från effektiva till affektiva (affekt=involvering, påverkan, uttryck) brukare. Kanske behövs det ett nytt brukarbegrepp nu när användarna är deltagare och inte längre passiva mottagare av ett budskap. "Medskabere, Selvskabere och modbruger" skulle kunna vara ett sådana begrepp. Med sociala teknologier börjar vi (äntligen) använda Internet som distribuerade system. Utmaningen är det organisatoriska systemet, sa Martin och avslutade sitt föredrag med meningen Godt nok är perfekt!

Meredith Farkas, som är Distance Learning Librarian på Norwich University i USA och har skrivit boken Social Software in Libraries, höll ett mycket bra föredrag med rubriken Building the Social Library Online. Hon gillade inte 2.0-begreppet, som hon tycker är missledande eftersom Sociala teknologier alltid har funnits. Men, om web 1.0 innebar demokratiserad tillgång till information, så handlar web 2.0 om demokratiserat deltagande, mendade hon.
Social software kännetecknas av:

• Det är lätt att skapa innehåll och dela det
• Samarbete online (genom exvis möjligheter att dela dokument)
• Distribuerade konversationer och konversationer i realtid (Här pratade Farkas om referenstjänster och att det borde vara självklart att använda samma verktyg som användarna och inte skapa egna)
• Drar nytta av den kollektiva kunskapen (tex Social bookmarking, wikis)
• Transparens - kan vara skrämmande, särskilt för bibliotek (!?) Fördelen med social software är att vi kan presentera en mer mänsklig sida av biblioteket. Feedback från användarena kan också göra att vi (måste) förändras = nöjdare kunder.
• Personalisering - (ex RSS, som göra att du sas kan skapa "din egen tidning" eller skräddarsy din radio med podcasts)
• Mobilitet - vi måste fundera på hur vi ska leverera innehåll och tjänster till våra kunder med hjälp av mobila verktyg.

Biblioteken kan använda sig av Social software för att:

• Sprida information - ex wikis som alternativ till Library Subject Guides (som är jobbiga att underhålla) - nu kan istället användarna bidra. Wikisar är dessutom sökbara och lätta att uppdatera.
• Få feedback och /eller starta konversationer med våra användare. Så många användare har synpunkter men vill/kan inte framföra dem. Vi måste visa att vi bryr oss om vad användare tycker och inte vara rädda för negativa kommentarer. Som exempel på hur vi kan kommunicera med våra användare nämner Farkas ett bibliotek som använder Facebook för att få inköpsförslag från studenter.
• Erbjuda tjänster där våra användare är - ex referensservice via IM (och då förslagsvis via en widget på hemsidan) eller en introduktionsvideo till biblioteket online.
• Dra nytta av den kollektiva intelligensen hos kolleger och användare - ex wikis "Varför inte låta våra användare göra jobbet åt oss?" De kan så mycket som vi inte vet - utnyttja det exempelvis genom att låta dem göra "read- and- advice-jobbet" åt oss eller använda taggar. Synliggöra forskning och arbete som andra gjort.

Strategier för implementering av social software på biblioteket:

• Involvera personal på alla nivåer i planeringen
• Uppmuntra personal att leka och testa ("kick the tires")
• Försök hitta och eliminera de (ofta små) saker som hindrar användaren från att använda bibliotekens tjänster (tex logga in eller skapa konton)
• Samarbeta med andra - sök "Strategic partnerships"
• Tänk på att allt man skapar också sedan ska underhållas och hållas aktuellt.
• Inse att personal måste få tid och förutsättningar att lära sig.
• Undvik "analysis paralysis!" - förbättra saker efterhand utifrån respons från användarna.
• Börja i liten skala och se hur det används innan vi fortsätter.

Det jag fastnade mest för av det Meredith Farkas sa var:

• Vi är inte coola bara för att vi använder studenternas/brukarnas/ungdomarnas teknologi. Det räcker inte att vi använder den, vi måste använda den till något vettigt.
• Fokusera mer på behovet än på verktyget.
• Vad vill användarena att biblioteken ska erbjuda? - handlar ofta inte om teknik.
• Tänk inte bara på vad vi kan göra för våra användare utan också på vad våra användare kan göra för våra användare.

Mats Hernvall, numera chef för det digitale bibliotek i Köpenhamn, berättade om arbetet med Biblioteket.se. Projektet inleddes 2004 med en omvärldsbevakning som bland annat berörde:

• Hur arbetar företag (de bästa) med teknologier.
• Kundfokus - hur står det våra kunder vill ha i relation till vårt uppdrag? - hur levererar vi våra tjänster?
• Bibliotekets varumärke - en undersökning av ickebiblioteksanvändare visade att alla tyckte att bibliotek var bra - "för de andra". Biblioteken är ett varumärke med positiva förväntningar i en brytningstid.
• Konkurrens - använder folk biblioteken bara för att de är gratis eller har vi något mer att erbjuda?
• Krav på nya tjänster - är det verkligen "nya" tjänster, eller är det bara en ny paketering
• Bibliotekets personal - hur får man tillgång till personalens kompetens (för vi är väl inte bara "lagerpersonal"?) utan att behöva ta sig till biblioteket?

Några siffror från Stockholms stadsbibliotek 2004, som jag tyckte var mycket talande:
Antal besökare på det fysiska biblioteket: 4,5 miljoner - personal: 450
Antal besökare på webben: 1,2 miljoner - personal: 3
Nu gällde det att flytta (inte personal utan) värdet (av det de gör) från det fysiska biblioteket till webben.

The long tail (Chris Anderson) är folkbibliotekens affärsidé, menar Mats Hernvall. Gallring i Long Tail-modellen betyder att vi kapar svansen. Vi måste synliggöra utbudet och lyfta fram den långa svansen. De tjänster och den kompetens som finns i bibliotekets långa svansar (i magasinen, våra katalogposter, kunskapen hos personalen, kunskap hos kunderna) kan synligagöras genom interaktion. Biblioteket.se har försökt skapa en "inspirationsdimension" (a la Amazon), som går tvärs över lagersystemsdimensionen (katalogen) med bland annat: möjlighet at gruppera information, prisuppgift från pricerunner i realtid, RSS, mer personliga presentationer av personalen, tags, teman där användarna kan bidra.

Man har också jobbat mycket öppet med förändringsprocessen i organisationen. Några av Mats Hernvalls erfarenheter från projektet:

• Personalen och kunderna är jämbördiga
• Finns ingen produkt som löser "problemen"
• Öppen utvecklingsprocess viktigt
• Göra - inte bara prata - testa!
• Ha kul!

Tyvärr svarade inte Mats Hernvall på några frågor om statusen för biblioteket.se just nu, som vad det som jag var mest nyfiken på.

Thomas Angermann visade och berättade om projektet (och webbplatsen) voresbibliotek.dk som hade premiär 1/10. Kampanjen kommer att köras under tre månader. Syftet med projektet är att fånga in användarnas idéer om hur biblioteken kan bli bättre och att få till ett öppet samtal kring biblioteksutveckling. Ett par tendenser/idéer som inspirerat projektet är:

• Brukardriven innovation (ex Dells idea storm som inspirerat till voresbibliotek.dk)
• The wisdom of crowds - flera människor är bättre på att värdera saker än få

Peter Giger, forskare på Blekinge Tekniska Högskola pratade om "2.o-samhället och dess invånare". 2.o handlar om nya kunskapsprocesser och nya sätt att förhålla sig, menade Giger. Ett besläktat begrepp inom forskningen är Mode 2. Den akademiska världen är tämligen oförstående till interaktiva fenomen som exempelvis Open Peer Review där alla kan gå in och kommentera vetenskapliga artiklar. Giger hänvisade, liksom flera andra föreläsare under dagen) till boken The Wisdom of Crowds och menade att tanken om en kollektiv intelligens är web 2.0 i ett nötskal. Bort från hierarkierna och in i nätverkandet! Kunskapsmediatorn (tex bibliotekarien) som filtrerar och metodiserar kunskapen kanske i själva verket står i vägen för kunskapen. Kanske måste vi bibliotekarier befinna oss inne i själva "kunskapssvärmen" tillsammans med våra användare. Internet kan ses som en utflyttning av biblioteksrummet och vi bibliotekarier har inte riktigt hittat vår roll där ännu, menade Giger och lanserade sin lösning på det problemet: Net walking (jmf floor walking) - ständigt tillgängliga bibliotekarier som syns på Facebook, youtube, etc.

Dagen avslutades av Malena Charlotte Larsen som presenterade sin forskning om sociala nätverkstjänster och som gav många konkreta exempel på hur ungdomar kommunicerar och umgås på webben. Hon menade att kanske ska biblioteken inte försöka konkurrera med sociala nätverkstjänster utan istället vara där de unga är och på de ungas premisser.

Litteraturtips (för dig som efter denna långa sammanfattning fortfarande vill läsa mer): Meredith Farkas: Social Software in Libraries, James Surowiecki: Wisdom of Crowds, Chris Anderson: The long tail.

/Kristina

Skriv recensioner i Malmös web-opac

Malmö stadsbibliotek erbjuder nu sina användare att skriva recensioner i web-opacen. Läs mer här: http://malmo.stadsbibliotek.org/screens/recension_swe.html